MUMAC, Industri- och teknikmuseum i Binasco, Italien

MUMAC huserar ett tidigare reservdelslager på Via P. Neruda i Binasco, ombyggt av designern Valerio Cometti och arkitekten Paolo Balzanelli. Utvändigt präglas byggnaden av en fasad av böjda metallspjälor i "Cimbali-rött"; inne lyser takfönster upp vita väggar och tak på över 8 meter med mezzanin, mot ett sepiafärgat golv som påminner om kaffe. På cirka 1 700 kvadratmeter visas över 200 espressomaskiner för barer, ordnade i sex historiska perioder från "Albori" till "Nuovo Millennio".

MuMAC öppnade den 12 oktober 2012 och skapades av Cimbali-gruppen för att fira företagets första hundra år. Utställningslokalen ligger i ett tidigare reservdelslager som byggdes om av formgivaren Valerio Cometti och arkitekten Paolo Balzanelli. Sedan 2018 ingår museet i Circuito Lombardo dei Musei del Design, Lombardiets nätverk för designmuseer.

Namnet MUMAC står för Museo della Macchina per Caffè. Utställningen är indelad i sex perioder, från "Albori" till "Nuovo Millennio", och många maskiner är signerade av italienska formgivare som Achille Castiglioni, vars modell Pitagora vann Compasso d'Oro 1962, Ettore Sottsass junior eller Giorgetto Giugiaro.

Museet ligger på Via P. Neruda i Binasco i provinsen Milano, sydväst om staden. Utställningen omfattar cirka 1 700 kvadratmeter på en enda nivå med mezzanin, så avsätt tid för de sex kronologiska avsnitten. Entrén ligger i bottenvåningen, där det sepiafärgade golvet och de vita väggarna markerar rundans början.

Samlingen förenar Enrico Maltonis samling med Cimbalis, sammanlagt över 200 espressomaskiner för barer. Bland de signerade modellerna finns Achille Castiglionis Pitagora, som vann Compasso d'Oro 1962. Byggnaden, tidigare ett reservdelslager, togs av det kinesiska förlaget Jtart upp bland världens 101 vackraste byggnader.