Saline di Augusta, Naturreservat nära Augusta, Italien

Saline di Augusta är en skyddad våtmark som täcker cirka 230 hektar saltpannor längs östra Siciliens kust, där salttåliga växter som vass och glasört frodas. Landskapet består av grunda vattenbassänger omväxlande med upphöjda områden som tillsammans bildar en komplex livsmiljö för många fågel- och vattenarter.

Saltpannorna är dokumenterade åtminstone från 1500-talet, då Tommaso Fazello beskrev dem. I slutet av 1860-talet delade järnvägen Catania-Syrakusa, öppnad den 19 januari 1871, bassängerna i två delar. Saltutvinningen förblev en viktig lokal resurs till dess att petrokemiska anläggningen byggdes och pannorna stängdes.

Saltproduktionen formar hur lokalbefolkningen förhåller sig till detta land och förenar generationer genom traditionella skördemetoder som till stor del förblivit oförändrade. Våtmarkerna fungerar som en mötesplats för fågelskådare och forskare som dras till de säsongsbundna rörelserna hos flyttfågelarter.

De bästa observationerna sker tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen när fåglarna är mest aktiva och ljusförhållandena gynnar observation. Besökare bör ta med stadiga skor och kikare och vara flexibla med tiden eftersom vattennivåer och tillgänglighet varierar med säsongen.

Järnvägen Catania–Syrakusa, som öppnade den 19 januari 1871, delade saltsjöarna i två delar, och de har förblivit åtskilda sedan dess. Salt utvanns här till dess att det närbelägna petrokemiska komplexet byggdes och bassängerna övergavs. År 2005 fördes området upp av Siciliens särskilda kontor för områden med hög miljörisk, och 2019 hade det ännu inte sanerats.