Villa Malenchini, Barockvilla i Parma, Italien

Villa Malenchini är en barockvilla vid Strada Cava in Vigatto i Carignano, en by i Parma. Den rektangulära centralbyggnaden från slutet av 1500-talet flankeras av två smalare sidovingar som tillkom mellan slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Söderfasaden har en rokokoportal med rundbåge och vågformigt fronton samt en terrass med balustrad i sandsten. Den 15 hektar stora parken sträcker sig mot Felino med en 1,5 km lång häckkantad allé.

Villans mittparti uppfördes mellan slutet av 1500-talet och början av 1600-talet på uppdrag av markiserna Lampugnani, som från 1650 var länsherrar i Carignano och Felino och anlitade Cesare Baglioni för fresker. I slutet av 1600-talet köpte läkaren Giuseppe Cervi egendomen, lät bygga ut den och förstora parken; efter hans död 1748 ärvdes den av systern Rosa, vars dotter Orsola Robiani gifte sig med Giuseppe Maria Corradi, och 1795 upphöjdes familjen Corradi Cervi till markiser. År 1808 såldes villan till Camillo och Alessandro Zileri, och 1895 skänkte greve Edilio Raggio den till sin dotter Eletta Fortunata, kallad Fortuny, vid hennes giftermål med markis Luigi Malenchini, vars familj fortfarande äger den.

Namnet Malenchini kommer från Luigi Malenchini från Livorno, som 1895 gifte sig med Fortuny Raggio och fick villan i bröllopsgåva. Sedan 2005 hålls gastronomievenemanget ”De Gustibus” på egendomen; 2010 visade dess femte upplaga opublicerade 1600-talsteckningar från Biblioteca Palatina.

Villan ligger i parkens norra del, på Strada Cava in Vigatto 2 i Carignano; den 1,5 km långa allén löper från fasaden söderut mot Felino. Området omfattar 15 hektar, så räkna med en lång promenad mellan kapellet, nymfaeum, dammen och trädsamlingarna. Egendomen är privat och öppnar vid bröllop och kulturevenemang som De Gustibus.

Parkens centrala allé är 1,5 km lång och kantas av häckar klippta i halvrund eller kubisk form; vid slutet ramar en dubbel rad popplar in Felino-kullarna och Castello di Felino. Allén är inte planterad med cypresser, vilket ofta antas.