Riserva naturale Torbiere del Sebino, Regionalt naturreservat i Corte Franca, Italien

Riserva naturale Torbiere del Sebino är ett regionalt naturreservat som omfattar våtmarken söder om Iseosjön på 185 m höjd, i kommunerna Iseo, Provaglio d'Iseo och Corte Franca. Det består av vassbälten, fuktängar och öppet vatten och är den största våtmarken i provinsen Brescia. Vid kanten ligger klosterkyrkan San Pietro in Lamosa, tillhörig cluniacenserna, i Provaglio d'Iseo.

Torv bildades under årtusenden av våtmarksvegetation; från slutet av 1700-talet användes torkad torv som bränsle i Iseos sidenfabriker och i hem. År 1862 köpte det turinska konsortiet Società Italiana Torbe större delen av mossen, och torv drev även tågen på Brescia-Iseo-Edolo fram till första världskriget. Utvinningen övergavs omkring 1950, då lera bröts för tegel fram till 1970-talet, varefter de första miljöskyddsreglerna kom.

Det cluniacensiska klostret San Pietro in Lamosa ligger i Provaglio d'Iseo, på höjden vid reservatets södra kant. Dess romanska kyrka och klosterbyggnader blickar ut över vassmarkerna som munkarna en gång dränerade och brukade. Från stigarna i våtmarken är det det främsta historiska riktmärket.

Reservatet ligger 185 m över havet söder om Iseosjön och är delat mellan Iseo, Provaglio d'Iseo och Corte Franca; det förvaltas av ett konsortium av provinsen, bergsgemenskapen Sebino och dessa kommuner. Stigar och observationsplatser nås från de bebyggda kanterna av de tre orterna; den polska notisen om besök i gryningen motsäger rådet att komma under dagen. Efter regn behövs skor för blöt mark.

Platsen har internationellt erkännande enligt Ramsarkonventionen för sin betydelse som våtmarkshabitat. Denna status återspeglar dess roll som en viktig rastplats och permanent hem för flyttfåglar som reser över kontinenter.