Parco Regionale dello Stirone e del Piacenziano, Regionalpark i provinserna Parma och Piacenza, Italien

Parco Regionale dello Stirone e del Piacenziano sträcker sig mellan provinserna Piacenza och Parma längs Stirone-bäcken och badlands i det tidigare geologiska reservatet Piacenziano. Det är indelat i fyra zoner: fullständigt skydd (cirka 219 ha, fossiler, tillträde endast för vetenskapliga eller pedagogiska ändamål), allmänt skydd (cirka 481 ha), miljöskydd (cirka 1081 ha, mindre intensivt jordbruk) och anläggningar (cirka 149 ha, iordningställda ytor och parkeringar). Jakt är förbjuden i alla fyra.

Området blev skyddat 2011 och förvandlade jordbruksmark till ett reserverat område för geologiska formationer och naturliga livsmiljöer. Denna förändring erkände landskapets vetenskapliga betydelse.

De gamla handelsvägarna Via Emilia och Via Francigena passerar genom området och förbinder historiska bosättningar, slott och sockenkyrkor. Dessa vägar formar fortfarande hur människor upplever landskapet idag.

Parken är indelad i fyra zoner: zon A (cirka 219 ha) är stängd för allmänheten och reserverad för vetenskapliga och pedagogiska besök, medan zon B (cirka 481 ha) och zon C (cirka 1081 ha) tillåter mindre intensivt jordbruk. Iordningställda områden och parkeringar ligger i zon D (cirka 149 ha), och jakt är förbjuden i alla fyra zoner. De fossilförande blottningarna ligger i zon A, så fossil ser man hellre i museernas samlingar än i vattendragets bädd.

Erosionen i Stirone, delvis naturlig men förstärkt av grusutvinning ur flodbädden, har blottat marina sediment vid Podalen. Man har funnit rester av sköldpaddor, flera valar och snäckor; miocenvalen Plesiobalaenoptera quarantellii finns bland föremålen på museet MuMAB i Millepioppi, som öppnade i september 2020.