Palike, Arkeologisk park och museum i Mineo, Italien.

Palike är en arkeologisk plats på en basaltrygg ovanför Margidalen vid Rocchicella i kommunen Mineo, omkring 2 km väster om Palagonia. Utgrävningar sedan 1995 av Catanias kulturvårdsmyndighet har frilagt lager från mesolitikum till Stauferperioden; framför en grotta vid höjdens fot ligger resterna av Palici-helgedomen, som på 400-talet f.Kr. byggdes upp med portiker och en bankettsal. Fynden visas i en utställning.

Platsen började omkring 453 f.Kr. som en bosättning och religiöst centrum i östra Sicilien. Den utvecklades genom århundraden av bosättning innan den så småningom övergavs och senare återupptäcktes arkeologiskt.

Palikoi var lokala gudomar som togs upp i den grekiska pantheon; deras helgedom låg på slätten nedanför höjden, och Diodoros Siculus uppger att Ducetius återgrundade staden ovanför 453 f.Kr. Namnet Palike hör samman med dessa gudar, och flera historiker härleder ortnamnet Palagonia från "Palica Nea", det nya Palica. Helgedomen byggdes om på 400-talet f.Kr. med portiker och en bankettsal, troligen på initiativ av Ducetius, som ska ha förlagt sätet för sin liga av sikelstäder dit.

Platsen ligger i Rocchicella, cirka 1 km från Palagonia men inom kommunen Mineo, på en basaltrygg ovanför Margidalen. Regionen Sicilien förvärvade området och öppnade det för allmänheten, med en utställningsyta för fynden från utgrävningarna. Sedan 1995 följer utgrävningskampanjer från kulturvårdsmyndigheten i Catania på varandra.

Palikerna var enligt grekisk myt tvillinggudar, födda av Zeus och nymfen Thalia; deras helgedom låg vid de mefitiska vattnen i den lilla sjön Naftia, där präster utförde spådomar och gudsdomar. Sjön syns inte längre och dess gaser utnyttjas industriellt.