Ancient Greek walls of Syracuse, Antik försvarsmur på Epipoliplatån i Syrakusa, Italien

De antika grekiska murarna i Syrakusa är en kalkstensring som Dionysios I lät bygga 402–397 f.Kr., 21 km över Epipoli-platån och sammanfogad vid Castello Eurialo. Basen är 3,3 till 5,35 m tjock, med 14 kända torn, det största 8,5 gånger 8,5 m. Portar som Trypilon och Porta Scea är fortfarande läsbara i norr.

Dionysios I lät bygga murarna mellan 402 och 397 f.Kr. för att befästa Epipoliplatån som saknade försvar; de omslöt hela Syrakusa i en 21 km lång ring som möttes vid Castello Eurialo. De stod emot Karthagos belägring 397 f.Kr. och hindrade länge romarna, som intog staden 212 f.Kr. Efter romersk förstärkning återanvändes blocken av senare härskare, jordbävningen 1693 fick dem att rasa; Paolo Orsi återupptäckte dem senare.

Murarna har sitt namn efter Dionysios I, som lät bygga dem; Trypilon-porten vid Castello Eurialo och Porta Scea vid Scala Greca går fortfarande att urskilja. En port i Ortygia, i utgrävningen vid via XX Settembre, förband Neapolis med öns fästning. År 2014 inrättades en ringformad park för de dionysiska murarna för att skydda och öppna sträckningen.

Murarna löper över Epipoli-platån ovanför staden, inte runt Ortygia; ringen möttes vid Castello Eurialo, den högsta punkten, där lämningarna syns tydligast. Avsnitt och portar som Trypilon vid borgen och Porta Scea vid Scala Greca ligger längs norra kanten. År 2014 inrättades en ringformad park för murarna, men dess utformning väntar fortfarande på finansiering.

Enligt Diodoros från Sicilien byggde 70 000 slavar och 6 000 oxar i lag om 200 murringen och lade 300 ton block per dag. Murarna sträckte sig 21 km, eller 27 km med avsnittet på Ortygia, och möttes vid den högsta punkten vid Castello Eurialo. Arkeologen Paolo Orsi återupptäckte dem efter jordbävningen 1693.