Monte Cornagera, Bergstopp i Lombardiet, Italien

Monte Cornagera är ett 1 312 meter högt pyramidformat berg i Bergamos föralper i Serianadalen, helt inom kommunen Aviatico. Dess dolomit har under årtusenden spruckit genom att den centrala bergskroppen långsamt rört sig västerut, vilket skapat de klippväggar och klipptorrn som syns i dag, omgivna av rasbranter vid foten.

Bergets ursprungliga latinska namn, Ruina, syftade på stenskräpet och de brutna stenarna vid dess fot. Den lokala dialekten fogade senare samman corna (spetsig klippa) och gera (grus) till det nuvarande namnet. År 999 flydde en del av Aviaticos befolkning in i dess grottor och klippskrevor av rädsla för det millenaristiska världsslutet. År 1630 flydde andra dit undan pesten i grannbyarna; mänskliga kvarlevor som hittats på berget dateras till den perioden.

Namnet kommer från den lokala dialekten: corna (spetsig klippa) och gera (grus), efter latinets Ruina för stenskräpet vid foten. Två klipptorn är uppkallade efter bröderna Giuseppe och Innocente Longo och efter Ilario Garlini, klättrare fostrade på dessa väggar; Leone Pellicioli tog med sina elever hit.

De söderut vända klippväggarna och klipptornen är bergets klätterområde, med leder från grad II till V som har klättrats sedan början av 1900-talet. Berget ligger helt inom Aviaticos kommun och toppen nås till fots; från den pyramidformade toppen ser man Serianadalen och Orobiealperna.

Det latinska namnet Ruina, som finns belagt för berget, syftade på mängden skräpsten och brutna block vid dess fot. Det nuvarande namnet kommer från den lokala dialekten: corna, spetsig klippa, och gera, grus, och beskriver de vassa klipporna och grussluttningarna runt berget.