Monte Cimino, Bergstopp i Lazio, Italien

Monte Cimino är en 1053 meter hög topp, den högsta i Ciminibergen och i provinsen Viterbo, som reser sig över Soriano nel Cimino. Den breda, rundade toppryggen täcks av tät skog, bland annat en 58 hektar stor gammal bokskog mellan 925 och 1053 meter. På toppen står ett torn med antenner.

På toppen låg en stor by från yngre bronsåldern vars ringmur, uppförd omkring 1150 f.Kr., omslöt cirka 50 000 kvadratmeter; nära det nuvarande tornet fanns en mindre befästning på omkring 5 000 kvadratmeter. Arkeologer identifierade anläggningen omkring 1890, men systematiska utgrävningar inleddes först 1976, och sedan 2009 bedriver Sapienza-universitetet i Rom och kulturministeriet sommarkampanjer där. Därefter följde två etruskiska återbebyggelser: en arkaisk befästning från 500-talet f.Kr. och en som hänger samman med Roms krig mot etruskerna på 300-talet f.Kr.

Bergets namn kommer troligen från folket ciminierna, och Vergilius nämner det i Aeneiden. Romerska författare kallade den täta skogen Silva Ciminia, en helig och ogenomtränglig plats; i Cimini-bergen har rester av små tempel hittats, troligen vigda åt Jupiter Ciminus.

Toppen nås till fots via tre vandringsleder anlagda av CAI:s sektion i Viterbo. En parkeringsplats vid vägen SP 62 "Faggeta" på 970 m ger tillträde till bokskogen, med en restaurang i närheten. På berget finns en väderstation som varit aktiv sedan 2011 och återställdes 2018. Tornet på toppen rymmer antenner och är inte öppet för besökare.

På toppen finns lämningar av en mur från yngre bronsåldern som omsluter cirka 50 000 kvadratmeter; arkeologer identifierade den omkring 1890 men utgrävningar inleddes först 1976. En mindre befästning på omkring 5 000 kvadratmeter ligger vid det moderna tornet, som nu är fullt av antenner och stängt för besökare.