Forte Quezzi, 1700-talsbefästning i Genua, Italien.

Forte Quezzi ligger på 285 meters höjd på toppen av Colle della Calcinara, ovanför stadsdelen Quezzi och Bisagnodalen. Huvudingången mot dalen skyddades av en nu oigenkännlig vindbrygga och kröntes av ett savojiskt vapen; innanför ledde en trappa till den inre gården, där ett tvåvånings kasern låg. I dag återstår endast bottenvåningens yttermurar, fyllda med jord och skräp.

Planerat omkring 1747 efter att den österrikisk-piemontesiska armén hotat Genua, påbörjades fortet den 27 augusti under ingenjören Jacque de Sicre men lämnades ofullbordat på grund av penningbrist. År 1800 beordrade general Andrea Massena att arbetet återupptogs under belägringen, och 1809 återuppbyggde franska militäringenjörer den bastionerade muren i sten och lade till en tvåvåningskasern. En militär rapport från 1830 bedömde det som i dåligt skick och avrådde från ytterligare reparationer.

De boende kallar kullen Colle della Calcinara, och fortet har fått sitt namn efter distriktet Quezzi nedanför. Ippolito Nievo förlade en scen från bombardemanget 1800 till kapitel XVIII i Le confessioni d'un italiano och lät sin huvudperson Carlino Altoviti bevittna det. I dag används ruinerna som skydd för fårflockar.

Ett besök kräver en vandring uppför eftersom fortet ligger ovanför staden och inte är tillgängligt med bil. Bästa tiden att utforska är tidig morgon eller sen eftermiddag när sikten är som klarast.

1857 försökte Mazzinis anhängare ta fortet genom en kupp, men misslyckades. Under andra världskriget revs första våningen för att ge plats åt luftvärnsartilleri, sex kanoner av typ 76/45 som försvarade Genua. I dag står rasade murar kvar och hjordar söker skydd bland ruinerna.