Convento di Montesanto, Kloster i Todi, Italien

Convento di Montesanto är ett franciskanerkoster på en västra kulle utanför Todi's stadsmurar, med en kyrka och klostergård från medeltiden. Platsen visar typisk religiös arkitektur med en kyrka invigd 1633 och historiska byggnader arrangerade runt den inre gårdsplanen.

Den 24 oktober 1235 gav biskopen av Todi, Bonifacius, på begäran av påven Gregorius IX den salige Ruggero da Todi tillstånd att på kullen som då hette Monte Mascarano uppföra ett kloster för klarisser; marken skänktes av Buono, abbot i San Fortunato. År 1248 fanns där 42 nunnor och 6 konverser. Våren 1367 fördrev kardinal Gil Albornoz nunnorna och gjorde kullen till en fästning; 1433 fördes Jacopone da Todis ben till San Fortunato.

Kullen hette Monte Mascarano, "andarnas berg", innan den blev Montesanto. Franciskanermunken och poeten Jacopone da Todi är knuten till gemenskapen: ett dokument från 6 februari 1277 nämner broder Iacopo, konvers i Montesanto kloster, som vittne i nunnornas rättegång. Bartolomeo da Pisa och Mariano da Firenze skrev att han begravdes här; hans ben flyttades till San Fortunato 1433.

Kullen Montesanto reser sig väster om Todi, utanför stadsmurarna; klostret ligger på toppen. Platsen övergavs gradvis när Todis andra rocca blev strategiskt viktigare, så man tar sig dit till fots eller via vägen som klättrar uppför kullen.

På 1830-talet upptäcktes den så kallade Mars från Todi på denna plats, en antik staty från etruskisk tid. Fyndet avslöjar att marken en gång var en antik begravningsplats med religiösa strukturer, långt innan klostret byggdes där.