Convento di Giaccherino, Franciskanskt kloster och evenemangsplats i Pistoia, Italien

Convento di Giaccherino, även känt som kyrkan och klostret San Francesco, är ett franciskanerkomplex på en kulle väster om Pistoia. Tillträde sker från väster genom en italiensk trädgård med stora libanesiska cedrar och dvärgpalmer, flankerad av två loggior. Ett atrium leder till refektoriet, köken och den lilla korsgången vid brunnen; den större korsgången, kallad dei morti, rymmer graven för den engelska poeten Louisa Grace Bartolini.

Gabriello Panciatichi grundade klostret 1414 för att sona ocker från sin bankirverksamhet och inhyste observantfranciskaner kallade 'del Crocifisso' eller 'höga', till skillnad från de 'låga' i grannklostret Vicofaro. Platsen hette först Monte Lucense, efter berget som skiljer Pistoia från Lucca. Från Tridentinska mötet till mitten av 1600-talet byggdes kyrkan ut och fick 1595 ett högre klocktorn.

Namnet Giaccherino kommer troligen från Cecchino eller Ceccherino, en värdshusvärd som höll en krog vid början av den branta vägen upp till klostret. Bröderna kallades ”del Crocifisso” eller ”francescani alti” för att skilja dem från ”francescani bassi” i närbelägna Vicofaro. I den mindre korsgången freskmålades lunetterna med scener ur den helige Antonius historia av Luigi Cappelli, Giovanni Mannozzi och Giovanni Domenico Ferrucci.

Platsen fungerar idag som en mångsidig evenemangslokal med utrymmen för bröllop, affärsmöten, konferenser och kulturella sammankomster. Anläggningen är utformad för evenemang i olika storlekar och kan ordnas för workshops och presskonferenser.

Den 13 januari 2024 rasade ett bjälklag (solaio) mellan salen på första våningen och refektoriet under en ceremoni; omkring 30 personer skadades. Sedan dess är anläggningen belagd med judiciellt beslag. År 2005 överläts den till Società Rinascimento i Pistoia och restaurerades som evenemangsplats.