Chiesa di San Rocco, Kyrkobyggnad i Miasino, Italien

Chiesa di San Rocco är församlingskyrkan i Miasino, 45 meter lång och omkring 27 meter bred vid korsmitten, en av de största kyrkorna i Novara-området. Den klassicistiska fasaden förblev oavslutad i århundraden och fullbordades först 1933 av arkitekten Carlo Nigra. Inuti finns kapell från 1600-talet, stuck och förgyllning samt ett barockaltare i flerfärgad marmor och ciselerad brons.

Den romanska kyrkan på platsen byggdes om från 1627 enligt ritningar av den milanesiske arkitekten Francesco Maria Richini och invigdes den 12 juli 1648 av Novaras biskop Antonio Tornielli. Arbetet började strax före pesten 1630, under vilken det närbelägna oratoriet San Carlo användes som lazarett. Den klassicistiska fasaden förblev ofullbordad i århundraden och fullbordades först 1933 av Carlo Nigra.

Kyrkan är helgad åt den helige Rochus från Montpellier, som åkallades mot de pestepidemier som återkommande drabbade trakten. I oratoriet San Carlo strax utanför byn inrättades ett lasarett under epidemin 1630; oratoriet avbildas på en av de stora målningarna i kyrkan. Kapellen inreddes av framstående familjer i Miasino, som Martelli.

Kyrkan ligger i Miasino i provinsen och stiftet Novara och är en av de största kyrkorna i Novarese: 45 meter lång och cirka 27 meter bred vid korsmitten. Fasaden förblev ofullbordad i århundraden och fullbordades först 1933 av arkitekten Carlo Nigra. Sedan oktober 1997 vårdas byggnaden av premonstratensernas reguljära kaniker, och restaureringar av målningar och byggnadsdelar pågår.

Kyrkans fasad förblev ofullbordad i århundraden och fullbordades först 1933 av Carlo Nigra, en arkitekt som bosatte sig i Miasino. Inne visas den stora målningen av Stefano Maria Legnani, kallad il Legnanino, som skildrar undret vid bröllopet i Kana.