San Procolo, Tidiggotisk kyrka i centrala Bologna, Italien

San Procolo är en tidiggotisk tegelkyrka vid Via Massimo D'Azeglio i centrala Bologna, uppförd av benediktinermunkar från Montecassino före 1087. Skeppet har korsribbvalv tillagda 1383–1407 på abboten Giovanni di Micheles initiativ, senare maskerade av Antonio Morandi, kallad Terribilia, 1535–1557 så att de ser rundbågiga ut. I högra skeppet står en orgel av Baldassarre Malamini från 1580, och högaltaret utgörs av den helige Proculus ark, en antik sarkofag som tidigare stod i kryptan.

Kyrkan grundades i slutet av 1000-talet av benediktinermunkar och blev ett viktigt religiöst centrum. Den förblev under klosterkontroll fram till reformerna i början av 1800-talet som upplöste många religiösa samfund i regionen.

Namnet hedrar Proculus, en romersk soldat som led martyrdöden nära Bologna och en av stadens tre skyddshelgon; hans reliker förvaras sedan 1200-talet tillsammans med Proculus av Pozzuolis i det första kapellet till vänster. Utanför sitter en liten platta med en latinsk tungvrickare, tolkad antingen som ett skämt om studenten Procolo som dog av för mycket studier eller som martyrens huvud som rullade dit.

Kyrkan ligger på Via Massimo D'Azeglio och välkomnar besökare under sina vanliga öppettider. Det är bra att kolla öppettiderna i förväg, eftersom vissa religiösa byggnader har begränsad tillgång beroende på gudstjänster eller särskilda evenemang.

Ett intilliggande kloster fungerade en gång som skydd för övergivna barn med början på 1200-talet. Denna inrättning blev en viktig social institution som tog hand om de mest utsatta medlemmarna i samhället i århundraden.