Chiostri di San Domenico Maggiore, Gotisk klostergård i historiska centrum, Neapel, Italien

Chiostri di San Domenico Maggiore är tre klostergårdar i det forna dominikanklostret i Neapel. Klostergården San Tommaso har rektangulär plan och dess norra och västra sidor är delvis stängda av en mur. Den lilla klostergården, kallad delle statue, har fyra statyer från den forna kyrkan San Sebastiano i hörnen av sin grönyta. Den stora klostergården från renässansen bevarar en sida av portiken med tunnvalv, toskanska kapitäl och rundbågar.

Anläggningen beställdes av Karl I av Anjou och uppfördes av dominikanerna i gotiska former. Klostergårdarna byggdes om efter jordbävningar på 1400-talet och en brand 1506, och bröderna ändrade dem fram till slutet av 1800-talet. På 1900-talet skildes de från klostret genom en ändrad användning.

De fyra statyerna i hörnen av det centrala grönområdet gav den lilla klostergården namnet "chiostro delle statue"; de kommer från den numera försvunna kyrkan San Sebastiano. Denna gård är den enda av de tre som fortfarande lyder under kyrklig förvaltning och den genom vilken man når San Domenico Maggiore-klostret.

Av de tre klostergårdarna är endast den lilla, kallad "delle statue", öppen för besökare och förvaltas av Neapels kommunala kulturtjänst. Ingångarna till San Tommaso-klostergården (nu gymnastiksal) och den stora klostergården (nu Casanova-institutet) är inte öppna för allmänheten. Kontrollera tillträdesvillkoren hos den kommunala tjänsten innan du planerar ett besök.

Den stora klostergården, som nu hyser institutet Casanova, är den som omfattade cellen där Giordano Bruno bodde under sina studieår i klostret. Av dess pelargång återstår endast en sida, med tunnvalv, toskanska kapitäl och rundbågar.