Chiesa del Sacro Cuore, Kyrkobyggnad i Livorno, Italien

Chiesa del Sacro Cuore ligger vid en breddning av viale Risorgimento, tidigare viale Regina Elena. Den nygotiska fasaden har en brant gavel krönt av fem pinnar, en central portal under en spetsbågig lunett med en Kristusbild från efterkrigstiden, ett stort rosettfönster i en spetsbåge och blinda bågar på sidovingarna. Interiöret med latinskt kors och polygonal absid bärs upp av knippepelare och gotiskt inspirerade ribbkryssvalv, upplyst av polykroma fönster från 1960-talet; bredvid kyrkan står en liten klockgavel eftersom det planerade klocktornet aldrig byggdes.

Byggandet av denna kyrka började 1919 under en period av arkitektonisk förändring efter första världskriget. Projektet speglar hur italienska arkitekter integrerade nygotiska former med byggtekniker som växte fram under efterkrigstiden.

Kyrkan sköts fortfarande av salesianerfäderna, och torget framför är uppkallat efter don Tommaso Masera, som höll den första mässan här den 4 november 1928, på årsdagen av första världskrigets slut. År 1932 blev kyrkan en församlingskyrka, skild från pieve di San Martino in Salviano.

Kyrkan ligger centralt i Livorno och är lätt att nå till fots. Besökare kan gå genom interiören för att se dess arkitektoniska detaljer och kan delta i regelbundet hållna gudstjänster.

Det planerade klocktornet byggdes aldrig; i stället står en liten gavelförsedd klockstapel vid byggnaden. De färgade glasen som lyser upp interiören sattes in först på 1960-talet, och den spetsbågiga lunetten med Kristusbilden ovanför huvudportalen gjordes efter andra världskriget.