Santi Gervasio e Protasio, Kyrkobyggnad i Florens, Italien

Santi Gervasio e Protasio är en kyrka i Florens som återuppfördes på 1950-talet efter ritningar av Lando Bartoli, som införlivade den gamla absiden och det åttkantiga klocktornet från 1300-talet och klädde tornet helt med den nya byggnaden. Fasaden har tre bronsdörrar på ek av Gianni Oliveti, varav den mittersta Porta della Trinità invigdes 2001.

Enligt traditionen grundades kyrkan i slutet av 300-talet av Sankt Zenobius och Sankt Ambrosius, som medförde reliken av de två martyrernas blod. Den är dokumenterad från 1083 som kyrkan för de heliga Cerbagio och Protasio, med lämningar från före år 1000 bevarade i kryptan. Efter nära ett sekels övergivenhet på 1600- och 1700-talen lät storhertig Peter Leopold restaurera den 1784 och den återinvigdes 1800. År 1952 vann arkitekten Lando Bartoli tävlingen om en fullständig ombyggnad, som inbegrep absiden och det åttkantiga klocktornet från 1300-talet; den nya kyrkan återinvigdes 1957.

Kyrkans namn syftar på helgonen Gervasius och Protasius, vars reliker Ambrosius förde hit; enligt traditionen grundades kyrkan av sankt Zenobius i slutet av 300-talet. Bronsdörrarna av Gianni Oliveti invigdes 2001 och 2004, och den centrala Porta della Trinità har 365 strålar, en för varje dag. En terrakottafigur av Padre Pio av Mario Pachioli avtäcktes 1986 av Moder Teresa från Calcutta.

Kyrkan ligger i norra delen av Florens centrum vid torget som i början av 1990-talet gjordes om till en offentlig trädgård. Det åttkantiga klocktornet från 1300-talet är inneslutet i nuvarande byggnad och dess sida syns från insidan. Sidodörren mot via Elbano Gasperi, Porta della Madonna dell'accoglienza, utgör en andra ingång.

Arkitekten Lando Bartoli ritade denna kyrka som ett sällsynt exempel på modernistisk religiös arkitektur i Florens. Byggnaden visar hur gudstjänstrum kunde skapas med samtidens designspråk.