Catacomba maggiore, Katakomber och arkeologisk plats i Rom, Italien

Catacomba Maggiore, även kallad Coemeterium Maius, är en katakomb längs Via Nomentana i Roms stadsdel Trieste. Den uppstod i mitten av 300-talet som två separata kärnor med egna trappor nära dagens ingång vid Via Asmara och förenades i slutet av samma århundrade. Den rymmer en av Roms längsta underjordiska gångar, nästan 200 meter lång. En monumentaliserad krypta, upptäckt 1876 av Mariano Armellini, delas av en båge och har korsvalv, kolonner med kapitäl, en ljusöppning, en stol uthuggen i tuff samt ett bord för heliga oljor, också uthugget i tuff.

Katakomben uppstod omkring mitten av 300-talet som två separata kärnor med egna trappor nära dagens ingång vid via Asmara, utgrävda efter att en romersk lantvilla övergivits och återanvänts för begravningar. I slutet av århundradet förenades de två avsnitten och bildade Roms största katakomb, som användes fram till första hälften av 400-talet. Tidigmedeltida pilgrimsvägar nämner en basilika ovan jord helgad åt sankta Emerentiana och två underjordiska gravar som gjorts om till helgedomar för sankt Viktor och sankt Alexander.

Namnet Coemeterium Maius kommer av begravningsplatsens storlek och gångarnas täta förgrening, där en gång är nästan 200 meter lång. Tidigmedeltida pilgrimsvägar anger platsen under detta namn. I stolarnas område har sju säten huggna i tuff från 300-talets första hälft påträffats; de användes vid refrigerium-riterna, gravmåltider vid gravarna på den dödes årsdag.

Katakomben ligger längs Via Nomentana i stadsdelen Trieste, med nuvarande ingång vid Via Asmara. Här låg de två ursprungliga entrétrapporna innan de två kärnorna förenades i slutet av 300-talet. Anläggningen var i bruk till första hälften av 400-talet.

1876 hittade Mariano Armellini en monumentalkrypta här som han felaktigt tog för den heliga Emerentianas grav; senare studier visade att den är gravplatsen för martyrerna Victor och Alexander. Rummet delas av en båge och har korsvalv, kolonner med kapitäl och en ljusöppning samt en stol och ett oljebord huggna ur tuffsten.