Nostra Signora del Sacro Cuore, Nyklassisk kyrkobyggnad i Florens, Italien.

Nostra Signora del Sacro Cuore är en nyklassisk kyrka i Florens vars fasad lämnades ofullbordad: två fristående kolonner står där en portik med stor fronton var planerad. Inuti indelar åtta monolitkolonner med korintiska kapitäl, brutna i Monte Ceceris stenbrott, kyrkorummet. Byggnaden ligger vid Piazza Santa Caterina d'Alessandria, i hörnet av Via Enrico Poggi.

Bygget började i juni 1848 efter en ritning av Gaetano Baccani för Barbano-kvarteret men avstannade på grund av penningbrist. 1857 tog Giuseppe Martelli över, lade till sidoskeppen och använde tio monolitkolonner brutna vid Monte Ceceri. Kyrkan öppnades för gudstjänst den 31 december 1863, vigd åt den obefläckade avlelsen och sankta Katarina av Alexandria; 1904 köptes den av Jesu heliga hjärtas missionärer och 1937 blev den församling.

Kyrkan tjänar lokalsamhället som en plats för regelbunden katolsk gudstjänst och tillhör nätverket av den romersk-katolska ärkestiftet i Florens. Den formar det religiösa livet i området och drar tillbedjare från grannskapet.

Kyrkan är tillgänglig med kollektivtrafik, med flera busshållplatser inom gångavstånd från ingången. Besökare bör notera att regelbundna gudstjänster äger rum och det är bäst att anlända under de schemalagda tiderna som erbjuds.

De tio monolitiska kolonner som redan förberetts för Gaetano Baccanis projekt 1848 återanvändes av Giuseppe Martelli 1857; de kom från brotten vid Monte Ceceri. Den planerade portiken med tre valv och neoklassisk fronton byggdes aldrig, så två fristående kolonner står kvar på den ofullbordade fasaden.