Chiesa di San Francesco di Paola, Barockkyrka i Milano, Italien

San Francesco di Paola är en katolsk kyrka på Via Manzoni i Milano, uppförd från 1728 efter ritningar av Marco Bianchi och invigd den 22 september 1735. Den konkava barockfasaden, fullbordad 1891 av Emilio Alemagna, har åtta korintiska pilastrar och två terrasser med statyerna Tron och Hopp. Interiören består av ett enda skepp med fasade hörn och en djup absid, en plan som påminner om kontrabasens form.

Minimerna erhöll 1675 kyrkan Sant'Anastasia och klostret. År 1727 fick Marco Bianchi uppdraget att rita en större kyrka, påbörjad 1728 och invigd den 22 september 1735. Fasaden övre del förblev av rött tegel till dess att Emilio Alemagna fullbordade den 1891, finansierat genom en insamling bland församlingsborna. Klostret upphävdes 1804.

Kyrkan behåller ambrosiansk rit och är fortfarande säte för församlingen som inrättades 1787 och överlämnades till stiftsprästerskapet efter klostrets upphävande 1804. Ovanför sidodörrarna finns ovaler huggna av Giuseppe Perego med den helige Franciskus av Paolas underverk, och valvet bär hans Gloria målad av Carlo Maria Giudici.

Den upphöjda förplatsen, som nås via några trappsteg från Via Manzoni, färdigställdes 1739. Den konkava fasaden vetter mot gatan och klocktornet med fem klockor gjutna 1949 reser sig bakom kyrkan till höger. Interiören följer ett enda rektangulärt skepp med avfasade hörn som öppnar sig mot en djup absid.

Verdigs begravning hölls här den 30 januari 1901, inte i domen. Kompositören hade dött i Milano den 27 januari; kyrkan, som blev församlingskyrka 1787, valdes för ceremonin före gravsättningen i Casa di Riposo per Musicisti.