Castello di Milazzo, Borg på en kulle i Milazzo, Sicilien, Italien.

Castello di Milazzo är en befäst citadell på södra toppen av halvön Capo Milazzo, 7 hektar stor med över 12 000 m² byggnader. Försvaret trappas ned i koncentriska nivåer: normandiskt kärntorn, staufiska fyrkantiga torn, aragonesisk mur med sex halvcirkelformade bastioner och spansk mur från 1500-talet. Innanför ligger Gamla domen och benediktinklostret, med röda tegeltak kring en bred innergård.

Platsen befästes omkring 4000 f.Kr. under neolitikum, blev sedan en grekisk akropolis på 800-700-talet f.Kr. och ett romerskt och bysantinskt castrum. Normanderna byggde borgen, som Fredrik II av Hohenstaufen byggde om i stor omfattning; 1295 hölls det sicilianska parlamentet här. Mellan 1496 och 1508 lade aragonierna till murar med sex halvcirkelformade bastioner, och 1525–1540 utvidgade spanjorerna anläggningen till en citadell.

Den gamla katedralen innanför murarna byggdes från 1607, och ett benediktinkloster restes under samma år; inom ringmuren finns också ruinerna av Palazzo dei Giurati och den äldre kyrkan Santa Maria. Katedralen och klostret visar att den befästa staden rymde religiösa gemenskaper, inte bara en garnison.

Uppstigningen börjar i Borgo Antico längs Salita Castello, en brant stenlagd väg med ojämna trappsteg och trånga passager; stadiga skor är till hjälp. Området är exponerat, med lite skugga på murarna och gårdarna. Nordvästsidan faller som en naturlig klippa, medan sydostmurarna vetter mot staden och hamnen.

Borgen inkorporerar strukturer från sju olika historiska perioder, från neolitiska grunder genom grekiska, romerska och normandiska byggnader till schwabiska, aragonesiska och spanska konstruktioner. Denna arkeologiska skiktning avslöjar de många ockupationerna och återuppbyggnaderna som platsen upplevde.