Convento di Sant'Antonio, Gotiskt kloster och basilika i Nocera Inferiore, Italien

Convento di Sant'Antonio ligger högst upp vid det liknande torget, på södra sluttningen av kullen Parco i Nocera Inferiore, ovanför en monumental trappa i vit sten som återställdes i början av 1800-talet. Portiken i grå tuff har rundbågar på fyrkantiga pelare med bladkapitäl; kyrkans interiör, ombyggd av Giovanni Rosalba 1829–1831, täcks av ett tunnvalv på åtta dubbelpelare.

Klostret har sina rötter hos Guido Filangieri, och byggandet började 1256 på platsen för en tidigare helgedom helgad åt den heliga Katarina. Komplexet utvecklades med tiden till ett stort centrum för religiös och lärd verksamhet i regionen.

Kyrkan är vigd åt Franciskus av Assisi och Antonius av Padua, men var ursprungligen vigd enbart åt sankt Franciskus. Familjen Carafa-Castriota Scanderbeg finansierade 1500-talets utbyggnad, och deras vapen är inhuggna vid basen av pelarna under det gotiska korset. Arciconfraternita dell'Immacolata Concezione in Sant'Antonio ledde restaureringarna på 1600- och 1700-talen.

Kyrkan nås via en monumental trappa i vit sten som återställdes under första halvan av 1900-talet och leder till en portik av grå tuff med rundbågar på fyrkantiga pelare. Inuti höjdes golvet med 79 cm vid arbetena 1829–1831, så trädörren från 1546 ligger nu ovanför den gotiska ingångsbågens anfang. Klostrets rum ligger intill kyrkan och korsgången.

År 1385 hölls en konspiration mot påven Urban VI i klostrets salar, vilket visar dess inblandning i betydande kyrkopolitiska angelägenheter. Detta visar att komplexet inte bara var ett andligt centrum utan också en plats där kyrkans politik utspelade sig.