Church Santi Gervasio e Protasio, Kyrkobyggnad i Pavia, Italien

Kyrkan Santi Gervasio e Protasio är en kyrkobyggnad i Pavia med klassiska arkitektoniska drag, bland annat ett framträdande halvcirkelformat fönster och krökta volutelement på fasaden. Interiören rymmer en värdefull orgel och olika konstverk.

Kyrkan anses enligt traditionen vara Pavias äldsta och uppfördes under tidigkristen tid vid en romersk förortsnekropol. Utgrävningar 1949 på platsen framför kyrkan frilade delar av absiden i en basilika från decennierna kring år 500. Pavias första biskopar, Syrus och Pompeius, begravdes här, liksom langobardkungarna Cleph och Authari. Cluniacensiska benediktiner byggde om den helt på 1100-talet; franciskanerna gav den sitt nuvarande utseende 1712–1718 genom att vända ingången och ersätta den romanska fasaden med en ny absid.

Namnet kommer från de milanesiska martyrerna Gervasius och Protasius, vars reliker hittades 386 och delvis fördes till Pavia av biskop Invenzio. I San Siro-kapellet återupptäcktes och restaurerades först 2004 en freskcykel från slutet av 1500-talet som täcker väggarna, ansedd som Pavias viktigaste konstnärliga fynd under det århundradet.

Den oavslutade 1700-talsfasaden vetter mot det lilla torget, med en portik med tre ljusöppningar och ett tympanon utan puts; orgeln sitter ovanför atriet, bakom tre fönster i motfasaden. Det enda skeppet med tunnvalv har sex sidokapell, tre på varje sida: San Siro-kapellet med dopfunten är det andra till vänster. Det romanska klocktornet, indelat i fem våningar med en klockkammare med biforer, syns från byggnadens sidor.

Orgeln ovanför entréatriet är inte det enda musikaliska spåret: det tredje kapellet till vänster tillhörde den adliga familjen Botta Adorno och rymmer graven för Antoniotto Botta Adorno, en hög habsburgsk ämbetsman. Kapellet var invigt åt den helige Antonius av Padua, en vanlig invigning i en franciskanbyggnad.