Villa San Martino, Herrgård i Arcore, Italien

Villa San Martino är en adlig bostad i Arcore, nådd via en lång perspektivallé i linje med portikens mittbåge. Byggnaden har en U-formad plan som öppnar sig mot staden, med fasad av ockra eller blekt persikofärgad stuck, rektangulära fönster med mörka lamelluckor och ljusa stenomfattningar på piano nobile. En hög svart järngrind med heraldiska medaljonger står mellan stenpelare.

På platsen San Martino stod ett benediktinkloster; i mitten av 1700-talet förvärvade grevarna Giulini det med dess marker och byggde om det i nyklassicistiska former. Greve Giorgio Giulini gav byggnaden dess U-formade plan, öppen mot samhället. I början av 1800-talet övergick det genom giftermål till Casati och i slutet av samma sekel till Casati Stampa di Soncino.

Biblioteket växte stadigt under greve Alessandro Casatis omsorg och utgjorde en viktig samling i mitten av 1900-talet. Filosofen Benedetto Croce besökte flera gånger och höll långa diskussioner med greven i rummen om litteratur och politik.

Villa San Martino är en privatbostad för familjen Berlusconi och inte öppen för allmänheten; grinden vid viale San Martino syns från gatan. Entréaxeln löper från torget framför Villa Borromeo d'Adda genom hedersgården och trädgården mot Lambro.

Parkens tillfartsallé anlades som en enda perspektivaxel: från torget framför Villa Borromeo genom hedersgården, portikens mittbåge och en motsvarande öppning i salen, vidare genom trädgården till Lambro, kantad av en lång rad höga popplar. Träd och ringmur bryter i dag delvis sikten.