Abbazia di Santa Maria del Bosco, Romersk abbotsdöme i Contessa Entellina, Italien

Abbazia di Santa Maria del Bosco är ett klosterkomplex med två korsgångar: den första är kvadratisk med 36 kolonner och lättas upp av serlianor och nischer, den andra är rektangulär, obelagd och har 32 kolonner. Klosterkyrkan påbörjades 1583-1588, med fundament på omkring 4 meter per sida som bär ett valv på omkring 10 meter, fortfarande synligt i kryptan; klostret byggdes från 1593 och fullbordades 1646. Ingångsportalen från slutet av 1500-talet har en architravförskjutning efter Michelangelos Porta Pia.

Tolv eremitbröder bildade den första eremitbostaden i Calatamauros skog i slutet av 1200-talet. Biskopen av Agrigento, Bertoldo de Labro, godkände den 21 juni 1308 och beviljade en 40 dagars avlat; kyrkan invigdes den 22 juli 1309 med reliker av helgonen Gerlando och Gregorius. Påven Bonifatius IX upphöjde den till abbotsdöme den 28 juli 1400, och 1491 införlivade Innocentius VIII den med den olivetanska benediktinkongregationen.

Klostrets namn kommer från skogen Calatamauro, där tolv eremiter slog sig ner i slutet av 1200-talet. I refektoriet fyller en fresk från 1609 om brödens och fiskarnas förökning bakväggen, och en stor nisch på västra sidan lät en munk läsa skrifterna under måltiderna, med rösten nående brodern vid dörren. Olivetanermunken Olimpio da Giuliana skrev 1582 klostrets "Memorie Antiche"; Torquato Tasso granskade och kommenterade handskriften, som nu förvaras på Neapels nationalbibliotek.

Klostret ligger cirka 3 km från Contessa Entellina, inne i naturreservatet Monte Genuardo och Santa Maria del Bosco, och nås via en väg från SS188. Man kommer in genom portalen från slutet av 1500-talet; de två korsgångarna, refektoriet och Scalone Reale är huvudutrymmena. Kyrkan fullbordades 1757, och på de östra hörnstenarna finns årtal inristade från 1670.

Refektoriet från 1644 är över 300 m² och har längst in en fresk från 1609 av brödens och fiskarnas förökelse; en stor nisch i väster lät en munk läsa ur skriften under måltiderna, och eko bar hans ord ända till munken vid dörren.