Maha Stupa at Amaravati, Buddhistisk stupa i Guntur-distriktet, Indien

Maha Stupan i Amaravati är ett buddhistiskt monument i Guntur-distriktet, Indien, bestående av en cirkulär hög som mäter 50 meter (164 fot) i diameter och är 27 meter (89 fot) hög. Strukturen omges av ett staket av sten med hundratals reliefpaneler, och en gångväg löper runt basen.

Stupan grundades troligen på 200-talet f.Kr. under Ashokas tid, men de äldsta bevarade byggnadsresterna är från 100-talet f.Kr. Omkring 50 f.Kr. inleddes en stor ombyggnad: trumman breddades med 2,4 meter och ett nytt kalkstensräcke, cirka 3 meter högt och 59 meter i diameter, fick 136 pelare och 348 tvärslåar. Arbetet pågick till omkring 250 e.Kr., och platsen var i bruk till ungefär 1200-talet.

Stenreliefer på ytterväggarna berättar historier från Buddhas liv, utförda i Amaravatis konstnärliga tradition. Under många århundraden utvecklade skulptörer från regionen ett distinkt visuellt språk med flödande linjer och noggrant återgivna figurer.

Tillträde till platsen är vanligtvis tillgängligt under dagsljus, och ett litet museum bredvid strukturen visar fynd från tidigare utgrävningar. På grund av dess öppna läge är det bekvämare att besöka under svalare morgontimmar när solen är lägre.

De äldsta kartorna över platsen, ritade av Colin Mackenzie 1816, kallar högen inte stupa utan deepaladimma, 'ljusens kulle'. Mackenzie grävde ut den 1797 och förde det begravda monumentet åter i dagen efter århundraden av försummelse.