Radha Ramana, Hindutempel i Vrindavan, Indien

Radha Ramana är ett tempel i Vrindavan vars fasad av ljusbrun sandsten har en böjd taklinje med fem flikiga valvöppningar ovanför en balustradbalkong. Nedanför omges en entrébåge av rika reliefsniderier och bärs upp av konsoler. Skyltar ovanför bågen lyder ”श्री राधा रमण मंदिर” och ”राधा रमण मन्दिर”; en röd banderoll till vänster visar ”श्री राधारमण देव” och ”प्राकट्योत्सव”.

Gopala Bhatta Goswami, son till Srirangams präst Venkata Bhatta, kom till Vrindavan vid trettio års ålder efter att ha initierats av Chaitanya Mahaprabhu. I Nepal samlade han tolv shaligramas från floden Kali-Gandaki; en av dem, Damodara shila, sägs ha antagit formen av Krishna som spelar flöjt. Templet, som nyligen firade sitt 500-årsjubileum, behöll sin bild i Vrindavan under Aurangzebs räder på 1600-talet, då andra bilder gömdes utanför staden.

Namnet Radha Ramana betyder ”Radhas älskare (ramana)”. Hängivna betraktar gudomen som levande: varje dag får en utvald familj uppgiften att väcka, klä och utfodra honom. Bilden smyckas med påfågelsfjädrar, krona, gult tyg och en glänsande vaijayanti-girlang, med smycken i öronen och en tilaka i pannan. Klassisk indisk andaktsmusik framförs i templet varje kväll.

Templet ligger i Vrindavan i distriktet Mathura, Uttar Pradesh, och sandstensfasaden har fem spetsiga öppningar och en balkong med balustrad. Varje kväll spelas klassisk hängiven musik, så ett kvällsbesök ger mer än darshan under dagen. Besökare klär sig anständigt och tar av sig skorna innan de går in i helgedomen.

Gopala Bhatta fick tolv shaligramas från Kali-Gandaki-floden; elva förblev runda stenar, medan den tolfte, Damodara shila, anses ha antagit Krishnas trefaldigt böjda gestalt. Troende säger att gudomen är levande och att en familj får uppdraget att tjäna honom dagligen.