Dindigul Fort, Monument av nationell betydelse i Dindigul, Indien.

Dindigul fort är en klippfästning på en 900 fot (270 m) hög kulle med en omkrets på 2,75 km. Murarna är av mörk, vittrad sten med flat bröstvärn och upphöjda blocktinnar, en lägre trappstegsformad bastion på ena sidan och en högre kvadratisk tornmassa på den andra. En smal, nött stig klättrar över den kala klippväggen upp till muren. Innanför finns dubbelväggiga rum, 48 före detta fängelseceller, ett kök, ett stall och en samlingssal för befälhavarna.

Muthu Krishnappa Nayak av Madurai lät bygga bergsfortet 1605 och anlade ett fort vid klippans fot. Mysore-armén tog Dindigul 1742; Hyder Ali förstärkte senare fortet och hans son Tipu Sultan kröntes till kung av Dindigul 1788. Tipu avträdde Dindigul och fortet till britterna 1792, och brittiska trupper höll fortet från 1798 till 1859.

Namnet Dindigul förenar de tamilska orden thindu (avsats eller huvudstöd) och kal (klippa), efter den kala kulle där fortet ligger. Saivapoeten Appar nämnde staden i sina verk i Tevaram, och den förekommer som Padmagiri i Palupatai Sokkanathars bok Padmagiri Nadhar Thenral Vidu Thudhu. På toppen står ett övergivet tempel, och i fortet finns kanoner kvar med fastsatta kulor.

Archaeological Survey of India underhåller platsen med besökstider från 9:00 till 17:30, och tar ut en nominell inträdesavgift för indiska medborgare och blygsamma avgifter för internationella besökare, medan barn under 15 år kommer in gratis.

Fästningen införlivar system för uppsamling av regnvatten som drar nytta av den branta terrängen och hyser tunga kanoner med förseglade ammunitionskulor, vilket visar den militära uppfinningsrikedomen som användes i dess 1600-talskonstruktion och försvarskapacitet.