Deccantrapporna, Stor magmatisk provins i Maharashtra, Indien

Deccan-trapperna är en stapel stelnade platåbasalter som täcker omkring 500 000 kvadratkilometer i västra centrala Indien och på sina håll är över 2 000 meter tjock. Lavaströmmarna svalnade som nästan horisontella täcken, så berget vittrar till trappstegsformade avsatser med bandade lodräta ytor, som vid Västra Ghats brant. Provinsen delas in i huvudsakliga Deccan, Malwa-platån, Mandla-loben och Saurashtra-platån.

Denna formation uppstod genom vulkanutbrott mellan 66,3 och 65,6 miljoner år sedan, under perioden när dinosaurierna försvann från jorden. Utbrottet varade i ungefär en miljon år och förändrade det globala klimatet genom utsläpp av gaser.

Namnet kommer från svenska trapp, som beskriver de trappstegslika kullarna; Deccan kommer från sanskrit och betyder "söder". I basaltlagren finns också grottorna i Ajanta och Ellora, uthuggna i berget från 200 f.Kr., med buddhistiska, hinduiska och jainistiska skulpturer.

Trapparnas trappsteg läses bäst från Västra Ghats brant, där lavapaketet är tjockast och de platta ryggarna reser sig över slätten. Under de torra månaderna november till maj hålls klippväggarna fria från monsunmoln och tillfartsvägarna öppna. De fyra delprovinserna — huvudsakliga Deccan, Malwa-platån, Mandla-loben och Saurashtra-platån — ligger i Maharashtra, Madhya Pradesh och Gujarat.

Termen ”trap” kom in i geologin 1785–1795 från svenskans trapp, med syfte på trappliknande kullar i regionen. Lavan kopplas till Réunion-hotspoten, samma mantelplym som senare bildade Maskarenerna i Indiska oceanen.