Bábs helgedom, Religiös grav på berget Karmel i Haifa

Bábs helgedom är en stenbyggnad på Karmelberget, vars gyllene kupol vilar på en trumma med 18 fönster ovanför en åttkant. En kolonnad av rosa Baveno-granit och bågar av Chiampo-sten omger den, med smaragdgröna och scharlakansröda mosaiker på balustraden och eldförgyllda bronssymboler för Det Största Namnet i de fyra hörnen. Interiören, centrerad kring graven, är för stilla bön.

Bahá'u'lláh valde platsen på Karmelberget 1891 och visade den för sin son ʻAbdu'l-Bahá. Bábs kvarlevor, hämtade från Iran, begravdes den 21 mars 1909 i ett mausoleum med sex rum av lokal sten; 1929 tillkom tre rum. År 1949 lade Shoghi Effendi den första tröskelstenen till överbyggnaden, som fullbordades 1953 efter ritning av den kanadensiske arkitekten William Sutherland Maxwell; kupolens konstruktion gjordes av H. Neumann vid Technion.

Denna struktur representerar den främsta pilgrimsorten för medlemmar av bahá'í-tron och innehåller kvarlevorna av Báb, betraktad som förebudet för deras religion. Tusentals troende reser hit årligen för att be och uppleva den andliga betydelsen av denna plats. Komplexet fungerar som en central symbol för deras religiösa gemenskap.

Helgedomens inre är reserverat för stilla bön; inga ceremonier eller gudstjänster hålls där. På väggen hänger en översättning av Besökelsens tavla på arabiska och engelska. Byggnaden ligger halvvägs upp på Karmelberget i linje med Tempelkolonins väg, nuvarande Carmel Avenue, och nås till fots genom de omgivande trädgårdarna.

Nitton separata trädgårdsterrasser sträcker sig nedåt från byggnaden längs berget Karmel och bildar geometriska mönster som syns i hela stadsbilden. Varje terrass representerar en av de första nitton följeslagarna till Báb. Siffran nitton har en särskild symbolisk betydelse inom religionen. Mer än 150 trädgårdsmästare underhåller området dagligen med växter från fem kontinenter.