Ancient sites in Gush Halav, Arkeologisk plats i Galileen, Israel

De antika platserna i Gush Halav ligger på kullen i den nuvarande byn Jish, som byggdes ovanpå ruinerna av den judiska staden. Lämningarna omfattar en i berget uthuggen kammare med fem välvda öppningar i bakväggen, en antik synagoga och en judisk begravningsplats med en gård och gravgrottor. Ett stenkapitäl bär en hebreisk inskrift daterad mellan 1000- och 1400-talet som nämner yeshivan Gaon Yaakov.

Gush Halav, som Josefus kallar Gischala, var den ledande staden i Övre Galileen och säte för den regionala förvaltningen under mishna- och talmudtiden. År 67 närmade sig Titus med tusen ryttare; Johannes från Gischala lämnade staden på natten och invånarna öppnade portarna, varefter romarna rev en del av muren. Det var den sista galileiska staden som föll i det stora upproret. En judisk församling bestod till 1800-talet, och den arabiska byn Jish ligger nu på ruinerna.

Namnet Gush Halav kommer troligen från kullens vita kalksten, medan andra källor kopplar det till helev (fett) eller halav (mjölk) som tecken på stadens rikedom. Judisk tradition förlägger gravarna för Shemaya och Avtalion här, och ett kapitäl som hittats på platsen bär en hebreisk inskrift från 1000–1400-talet som nämner yeshivan Gaon Yaakov, arvtagare till Sanhedrins auktoritet efter 425.

Platsen ligger i dagens by Jish (Gush Halav), där den maronitiska kyrkan Mar Boutros står på höjdens krön ovanför resterna av den gamla synagogan; fråga på plats om lov innan du går in. Marken är torr och stenig, med pelartrummor och huggna block som ligger utspridda i det fria, så avsätt tid att gå mellan de olika delarna.

Palestine Exploration Funds expedition 1871–1878 fann synagogsrester på kullens topp och identifierade dem som Gush Halavs antika citadell; där står nu Mar Boutros-kyrkan, och bybor säger att synagogans stenar murats in i dess väggar. Ett stenkapitäl som hittats på platsen bär en hebreisk inskrift från 1000- till 1400-talet som nämner yeshivan Gaon Yaakov.