Tabor, Berg i Norra distriktet, Israel

Berget Tabor är en monadnock, en isolerad kulle som plötsligt reser sig ur Jisreelslätten till 575 meter över havet, omkring 450 meter över Kfar Tavor nedanför. Toppen är bred och rundad, nästan en halvsfär, och det katolska klostret på sydostsidan syns på långt håll.

Berget Tabor nämns i Josua 19:22 som gränspunkt för Sebulon, Isaskar och Naftali, och Domarboken 4 förlägger Baraks seger över Sisera dit. År 55 f.Kr. besegrades Alexander av Judeens 30 000 man vid foten av Gabinius. År 66 e.Kr. befäste Josefus toppen, kallad Itabyrion, som en av 19 rebellplatser i Galileen; Placidus styrka intog den när försvararnas vatten tog slut.

Det hebreiska namnet Tabor har länge kopplats till ordet för "navel", men det är troligen folketymologi; grekiska källor kallade berget Itabyrium. På toppen finns två kloster, ett katolskt på sydöstra sidan och ett grekisk-ortodoxt på nordöstra sidan. Den katolska kyrkan syns på långt håll.

Två asfalterade vägar leder till toppen från olika sidor, där den östra vägen är mindre brant och lämplig för alla fordonstyper. Stigar genom det skogiga naturreservatet erbjuder ett alternativ och tar ungefär en och en halv timme från basen till toppen.

Toppen erbjuder utsikt klara dagar från Jordandalen till Medelhavskusten, med den rundade formen av höjden synlig från nästan alla håll i regionen. Vilda blommor täcker sluttningarna på våren och förvandlar landskapet till en färgrik naturlig uppvisning.