Derrynaflan Chalice, Medeltida kalk i Dublin, Irland

Derrynaflankalken är en kalk från 800- eller 900-talet av insulär metallkonst, 19,2 cm hög och 21 cm i diameter, gjord av brons och gips. Den hittades 1980 som en del av Derrynaflanskatten, fem tillsammans begravda liturgiska kärl, och finns på Irlands nationalmuseum.

Derrynaflankalken är en kalk från 700- eller 800-talet som Michael Webb och hans son Michael fann den 17 februari 1980 med metalldetektor vid klosterplatsen Derrynaflan nära Killenaule i County Tipperary. Den låg begravd med fyra andra liturgiska kärl, sannolikt gömda under vikingaräder och dynastiska strider mellan 900- och 1100-talen. Nästan sju års rättstvist ledde till National Monuments (Amendment) Act 1994.

Kalken speglar hur irländska hantverkare kombinerade olika material och tekniker för att skapa religiösa föremål av skönhet och funktion. De dekorativa inslagen antyder vikten av skickligt metallarbete i det medeltida religiösa livet.

Kalken och de fyra andra kärlen i Derrynaflan-skatten förvaras på Irlands nationalmuseum i Dublin. Skatten hittades den 17 februari 1980 i Derrynaflan, en betesholme omgiven av torvmark i townlandet Lurgoe, nordost om Cashel och cirka 6 km från Killenaule. På fyndplatsen finns de anspråkslösa ruinerna av en senare cisterciensisk kyrka med långhus och kor.

Skatten hittades den 17 februari 1980 av Michael Webb och hans son med samma namn med metalldetektor på klosterplatsen Derrynaflan. De hade tillstånd att besöka platsen men inte att gräva, och fyndet hölls hemligt i tre veckor. Nästan sju års tvist följde, som kulminerade i ett mål i Högsta domstolen där de krävde över 5 000 000 pund; affären ledde till National Monuments (Amendment) Act 1994.