Remete-völgyi Upper Cave, Naturlig grotta i Buda-bergen, Ungern

Remete-völgyi övre grotta är en 29,3 meter lång grotta i övre triasisk Dachsteinkalk i Remete-ravinen, på cirka 340–350 m över havet. Ingången vetter mot sydväst och är 2,2 m bred och 1,7 m hög; den nås via en smal, stenig stig från Remete-grottan. Inuti leder en enda rak gång till en liten kammare.

1877 skänkte Lóczy Lajos de första fynden från en klippnisch nära Remetemária till Ungerns nationalmuseum: en underkäke, två ben och tre skärvor. Gábori Miklós besökte grottan 1948, och Gáboriné Csánk Vera hänförde senare dess koppartida skärvor till Bodrogkeresztúr-kulturen. Utgrävningarna gav också en 62-delad bronsskatt från Koszider-kulturen med diadem, yxor, guldhårringar och bärnstenspärlor.

Grottans namn förekommer i litteraturen först 1989, då den för första gången kallades Remete-völgyi Felső-barlang; äldre arbeten anger den som Felső-barlang, Felsőbarlang eller Remete-hegyi 6. sz. barlang. Gáboriné Csánk Veras utgrävningar hänförde kopparålderns keramikskärvor till Bodrogkeresztúr-kulturen och bronsålderns skatt på 62 föremål till Koszider-kulturen.

Grottan är inte stängd och kan beträdas utan tillstånd med grundläggande grottutrustning, men ibland bor hemlösa där. Ingången nås från Remete-barlang via en smal, stenig stig mot nordost; öppningen vetter mot sydväst och är cirka 2,2 m bred och 1,7 m hög. Gången är rak och lätt att gå och vidgar sig i slutet till en liten kammare.

Grottan ligger på Remete-ravinens mellersta grottnivå, cirka 70 m över dalbottnen på 340–350 m höjd, samma nivå som klippöverhänget Remete-hegyi-kőfülke. Taket ligger nära markytan; gången är 29,3 m lång med en golvyta på 77 m² och en volym på 129 m³, uppmätta 1970.