Rock of Famine, Stenformation i Budapest distrikt XI, Ungern

Hungersklippan är en låg, långsträckt massa av förkisad eocen sandsten i Donaus flodbädd vid foten av Gellértberget, 20–30 meter från Raul Wallenberg-kajen och 60–70 meter norr om Frihetsbron. Dess grova yta, fläckig i mörkbrunt, grått och grönsvart, är bredast och högst åt vänster och i mitten och smalnar av till mindre fragment åt höger. Den ligger 95,76 meter över havet, Budapests lägsta punkt.

Fram till slutet av 1800-talet stod flera stora klippor vid bergets fot under grottkyrkan, och Faminefelsen var deras fortsättning i flodbädden. När Szent Gellért-kajen byggdes 1898–1899 sprängdes de övre klipporna och skären ovan vattnet försvann. Klippan är silificerad eocen sandsten, vilket mätningar av forskare från ELTE och BME vid dess framträdande 2011 visade.

Namnet Ínség-szikla betyder ”hungerklippan”, av ínség (hunger) och szikla (klippa). Legender förklarar det: vid lågt vatten stannade flytande kvarnar och det fanns inget mjöl, eller så kunde färjekarlarna inte trafikera det gamla vadstället. Namnet används ibland i plural, eftersom flera små rev dyker upp innan klippan syns som ett enda stycke.

Du kan se denna formation från Donaus flodstrand i distrikt XI, bäst när vattennivån är låg. Gångvägar längs floden erbjuder de tydligaste vyerna.

Klippan är Budapest lägsta punkt, 95,76 m över havet, och kallas i Pests folkmun "Ungerns lägsta bergstopp". Den dyker upp när mätaren vid Vigadó tér visar under cirka 92 cm; den 25 oktober 2018 nådde floden rekordlåga 33 cm och krigslämningar från Frihetsbron blev synliga.