Connective Railway Bridge, Järnvägsbro i Budapest, Ungern

Förbindelsejärnvägsbron (Összekötő vasúti híd) för södra Körvasút över Donau strax söder om Rákóczibron, mellan stationerna Ferencváros och Kelenföld. Dess fyrspanniga stålkonstruktion är 477 m lång, varav 393 m över flodbädden. Bron bildar ett tätt vitt rutnät av korsande fackverk, och fyra höga röda stålpyloner formade som ett omvänt Y reser sig från bron och floden, med kablar som solfjädrar ned mot konstruktionen. Bron vilar på grå stenpelare i vattnet.

Den första bron öppnades den 23 oktober 1877 mellan Ferencváros och Kelenföld och byggdes av de franska företagen Filleul-Brohy och J.F. Cail & Cie. Dess smidesjärnbalkar visade sig för svaga för den tyngre trafiken, och i november 1913 ersattes den av en stålbågbro ritad av MÁV-ingenjören Ernő Kölber. Tyska trupper sprängde den 31 december 1944; 1946 följde en enkelspårig K-bro och därefter två permanenta fackverksbroar 1948 och 1953.

Bruns namn, Összekötő vasúti híd, betyder ”förbindelsejärnvägsbro”, efter Körvasút-linjen som den bär; ungrare kallar den ofta felaktigt Södra förbindelsejärnvägsbron. Dess stålfackverksbalkar, tillverkade i Belgien och Frankrike och monterade under János Feketeházy, är vad en tågresenär ser i dag.

Tillträde till bron är begränsat till tågpassagerare, så besökare kan bara se den från ett tåg. Att gå över till fots är inte tillåtet.

Den tillfälliga bron från 1946 monterades ned när de permanenta överbyggnaderna öppnats, och dess K-systemelement återanvändes för Újpests järnvägsbro, som också sprängdes i slutet av kriget. Det fria utrymmet på pelarna hålls i reserv för framtida förnyelser.