Abaligetgrottan, Karstgrotta i Mecsekbergen, Ungern

Abaliget-grottan är en vattenförande grotta i grå triassisk kalksten på Bodó-hegy-sluttningen; huvudgrenen på cirka 466 m visas med guide och ingångsdelen på 25–30 m är så låg att man måste gå framåtböjd. Väggarna har droppstensbildningar med namn som Kronan, Pisas lutande torn och Elefanthuvudet, och huvudgrenen slutar i den stora salen Nagy Dóm, varifrån en ståltrappa leder 18 m upp till Nagy-terem, upptäckt 1954.

Grottan upptäcktes 1768 och ställdes under naturskydd 1941. År 1921 förekom namnet Abaligeti-barlang i litteraturen. Vince Kölesi fann människolagda stentrappor i avsnittet Biblioteket, kvar ännu i början av 1900-talet men borta vid arbetena på 1950-talet. Stora salen upptäcktes 1954.

Namnet Paplika i äldre skrifter betecknar en klipphåla; den kallades också Nagy Paplika. Fladdermusforskningen började 1923, och Antal Gebhardts inventering 1934 registrerade 190 djurarter, däribland den blinda kräftdjuret Niphargus forelli gebhardti som fått hans namn. En bäck rinner ut ur ingångshallen.

Den iordningställda huvudgrenen är cirka 466 meter och besöks endast med guide; de första 25–30 meterna är så låga att man går framåtböjd. Delar utanför visningsleden kräver tillstånd från Duna-Dráva nationalparks direktorat. Turen slutar i salen Nagy-terem, som nås via en smal rostfri ståltrappa, och går tillbaka samma väg.

Omkring 160 meter från ingången, mittemot en bildning som kallas Florianusstatyn, matar Florianus-källan bäcken i en av de bredaste kamrarna, där astmapatienter en gång genomgick kurer. Bäcken träder fram vid huvudgångens sifonände, cirka 40 meter bortom öppningen Helvetets strupe.