Csákvári Cave, Naturlig grotta i Csákvár, Ungern.

Csákvárgrottan öppnar sig 190 m över havet i den östra bergväggen av Nagy-hegy (Guba-hegy) vid Csákvárs utkant. Dess gångar följer nästan vinkelräta sprickor i övre trias huvud­dolomit, och tre öppningar bildar ett nästan rätvinkligt utrymme framför ingången. Den mellersta ingången, en omvänd V-formad öppning cirka 6–7 m hög, leder in i en 30 m lång västlig gång med fossila och aktiva droppstensflöden.

Grottan beskrevs första gången 1829 av Mihály Holéczy i tidskriften Tudományos Gyűjtemény, som nämner namnet Bárocz' háza och två ristade block vid ingången. Under romersk tid inrättades en helgedom åt Diana där, vilket en latinsk inskrift vittnar om: Marcus Aurelius Constantinus, veteran från pretorianerna, infriade sitt löfte på egen bekostnad. Utgrävningar gav också redskap och smycken från Würm-tidens människor, bland dem ett fingerben från en människa som levde för 50 000–30 000 år sedan.

Grottans namn ändrades flera gånger i litteraturen: Báracháza 1926, Esterházy-barlang på 1930-talet efter Esterházy Móric och Csákvári-barlang först från 1939. En latinsk inskrift från romersk tid finns cirka 2 m över golvet till vänster om den tredje sprickan, men hela texten är svårläst på grund av naturlig nedbrytning och ny klotter.

Platsen ligger på en bergssluttning och nås via en markerad led som börjar i Csákvár. Stadiga skor rekommenderas, och besökare bör vara beredda på fuktiga förhållanden inuti grottan.

Grottan har en ovanlig ansamling av fossil från olika tidsperioder i sina lager. Dessa lämningar ger en inblick i det mångsidiga djurliv som en gång bebodde regionen.