Crljivica, Arkeologisk plats i Cista Provo, Kroatien

Crljivica är ett arkeologiskt område på cirka 200 gånger 30 meter, delat av vägen D60 i Mala Crljivica i söder och Velika Crljivica i norr. Här finns omkring 90 medeltida gravstenar kallade stećci: 16 takformade sarkofager, 56 kistor och 15 plattor, mestadels av kalksten. Söder om Velika Crljivica ligger sju stora karstbrunnar.

Crljivica utvecklades i tre faser: tre bronsåldershögar, den romerska vägen Salona–Tilurium–Novae–Narona och en medeltida begravningsplats med över 80 stećci. Stećci dateras till 1300- och 1400-talen, och inskrifter nämner Jerko och Vladna Kustražić. Vägen byggdes om till den moderna D60 under 1900-talet.

Stenarna bär kors, antropomorfa liljor, jakt-, dans- och duellscener, växtmotiv, halvmånar och stjärnor. Två delvis bevarade inskrifter på arvatica nämner Jerko och Vladna Kustražić; en sten finns i dag på Kroatiska arkeologiska museet i Split. Familjen Kustražić, av valakiskt ursprung, nämns i inskrifterna och i skriftliga dokument.

Platsen har anlagda stigar som leder besökare till gravstenarna över landskapet. Robust skodon rekommenderas eftersom marken är ojämn och stigarna slingrar sig genom naturen.

Söder om Velika Crljivica står i en sänka sju stora karstbrunnar som fram till andra halvan av 1900-talet gav dricksvatten och vattnade boskapen. Bybor rensade och förstärkte dem 1990 och reste ett träkors på den västra högen; flera stećci murades in i brunnskistorna, bland dem ett block med två rosetter och ett med datumet 28 M 1779.