Krapina, Arkeologisk plats i Krapina, Kroatien

Krapina, även kallad Hušnjakovo-berget, är en kollapsad grotta i en sandstensklippa ovanför floden Krapinica. En ljus stenplatta i berget bär inskriften ”OBITELJ KRAPINSKOG PRAČOVJEKA REKONSTRUKCIJA”; framför den står tre mörka metallfigurer av långhåriga människor: en hukar med ett käppliknande verktyg, en håller en lodrät stav, den tredje bär ett föremål i midjehöjd.

Dragutin Gorjanović-Kramberger började gräva ut Hušnjakovo-kullen den 23 augusti 1899 på inbjudan av broder Dominik Antolković, sedan arbetare som grävde sand hade hittat benfragment. Under sex år tog han fram omkring niohundra fossila människoben, stenverktyg och rester av härdar och publicerade de första monografierna om Krapinas neandertalare. Fynden är omkring 130 000 år gamla.

Namnet Hušnjakovo brdo kommer från kullen ovanför floden Krapinica där fynden gjordes. Sedan 2010 visar Muzej krapinskih neandertalaca fossilen, och utomhus står rekonstruktioner av en neandertalfamilj kring en eld och av djuren som hittades med dem.

Museet för Krapinas neandertalare, inbyggt i en liten kulle med glasfasad, öppnade den 27 februari 2010. Inne har ett ovalt atrium av grå betong en stor skärm som visar dokumentärfilmer, och en cirkulär ramp leder upp till utställningarna på övervåningen. Utomhus finns rekonstruktioner av en neandertalfamilj kring en eld och av förhistoriska djur.

Platsen gav omkring 900 fossila människoben under sex års utgrävningar från 1899, den största kända samlingen mänskliga skelettrester från en fyndplats från övre pleistocen. Man fann också stenverktyg och rester av grottbjörn, varg, älg, jättehjort, noshörning och vildboskap.