Tbilisis bergbana, Kabelbana i Tbilisi, Georgien

Tbilisis funikulärbana är en 491 m lång kabelbana som förbinder nedre stationen vid Daniel Tjonkadzegatan med stationen Mtatsminda på 727 m över havet, med en höjdskillnad på 235 m. Det enkelspåriga spåret med 1 000 mm spårvidd har en 70 m lång mötesplats vid mellanstationen Pantheon, där två vagnar med 60 passagerare möts. Nedre stationen är i pseudomaurisk stil; den övre, ombyggd 1938, är stalinistisk nyklassicism.

Funikulärbanan designades av belgiska ingenjörer i början av 1900-talet och öppnades 1905, vilket markerade starten för Övre Tbilisis utveckling. Denna öppning förband avlägsna kullområden med staden nedanför och formade hur de övre stadsdelarna växte.

Den övre stationen, som byggdes om 1938 av arkitekterna Zakaria och Nadezjda Kurdiani tillsammans med A. V. Volobujev, rymde en restaurang på sina öppna verandor med utsikt över staden, en omtyckt mötesplats för Tbilisiborna och deras gäster. Bergbanan förekommer också i Ilf och Petrovs roman Tolv stolar, där hjältarna tar den upp på Davidsberget.

Resan tar bara några minuter medan den klättrar en brant höjdskillnad, vilket gör den enkel att använda för de flesta besökare. Att resa under lugnare timmar hjälper till att undvika trånga förhållanden i kabinerna.

Mellanstationen Pantheon är en 70 meter lång mötesplats där de två vagnarna passerar varandra; här kan man stiga av till Mtatsminda-pantheonet, begravningsplatsen för författare och offentliga personer intill Sankt Davidskyrkan. Den övre stationen ligger 727 meter över havet, och med sina 491 meter var banan den längsta i sitt slag i Sovjetunionen.