Paravani, Sjö i Samtskhe-Javakheti, Georgien

Paravanisjön är en vulkanisk-tektonisk sjö på Javachetis vulkaniska högland i södra Georgien, 2 073 m över havet mellan Samsari- och Javacheti-bergen. Ytan är 37,5 km², avrinningsområdet 234 km², och den är Georgiens största sjö till ytan. Vattnet är grunt, med ett medeldjup på 2,2 m och ett maxdjup på 3,3 m, och stranden är indragen och löper från nordost till sydväst.

Sjön fyller en bassäng som bildades när ett ungt pleistocenlavflöde från Samsari-ryggen dämde upp en floddal. Geofysiska undersökningar har påvisat en stor forntida struktur på sjöbotten, som forskare daterar åtminstone till bronsåldern.

Byarna runt sjön — Foka, Vladimirovka, Tambovka, Rodionovka och Aspara — grundades på 1800-talet av dukhoborer, en rysk religiös grupp som förvisades hit av tsarmyndigheterna. Deras ättlingar bor fortfarande i trakten, och ryska efternamn och sektens begravningsplatser i byarna påminner om den historien. Sjön själv är ämnet för Hovhannes Tumanjans ballad ”Paravani”, välkänd bland armeniska läsare.

Sjön har flera fiskarter som lockar fiskare året runt. Besökare bör förbereda sig för högalpina förhållanden och ta med lämplig utrustning för höjden och bergsklimatet.

Georgiska och armeniska källor motsäger varandra om vattennivån: den georgiska artikeln anger lägsta nivån i oktober–november och högsta i maj–juni, medan den armeniska artikeln vänder på detta. Isen blir 47 till 73 cm tjock och Paravani-floden för bort cirka 45 miljoner m³ vatten per år.