Fort de Boutavant, Medeltida befästning på en ö i Seine, Normandie, Frankrike

Fort de Boutavant är en gammal borgkulle på ön La Tour i Seine vid Tosny i departementet Eure. Från stranden är borgens lämningar knappt skönjbara; ovanifrån anger bara en fyrkant av träd dess läge. Jean Mineray beskriver ett torn, en bro, en palissad och anläggningar på stranden av Roger IV de Tosnys domän. Ön är i dag förenad med ön Bonnet genom en uttorkad gammal flodarm.

Boutavant går tillbaka till Rikard Lejonhjärtas tid: anlagt omkring 1198 utgjorde det ett framskjutet försvarselement i Château-Gaillard, liksom fort du Muret eller château de l'Île för försvaret av Normandie. Det revs mycket tidigt, i augusti 1202. Jean Mineray beskriver anläggningen: torn, bro, pålverk och anordningar på stranden av Roger IV de Tosnys domän.

Namnet Boutavant nämns av ortnamnsforskaren Ernest Nègre i hans verk om Frankrikes allmänna ortnamn. Platsen är belagd hos två krönikörer nära Rikard Lejonhjärta, Roger de Hoveden och Raoul de Coggeshall; den senare påminner om att ön La Tour först tillhörde ärkebiskopen av Rouen. I dag är ön klassad som ZNIEFF och förbunden med ön Bonnet genom en uttorkad gammal flodarm.

Lämningarna efter fortet är svåra att urskilja från stranden vid Tosny; ovanifrån markerar bara en fyrkant av träd platsen på Île La Tour. Ön är skyddad som ZNIEFF och förbinds med Île Bonnet genom en uttorkad gammal flodarm. Man närmar sig med båt eller blickar från stranden, eftersom ingen byggnad syns.

Boutavant hade en motpart: Boute-Arrière vid Le Goulet, anlagd av Filip August vid franska gränsen, där Renaud de Dammartin hölls fången. Det fortet revs på order av Henrik V av England den 8 februari 1422, och dess stenar användes, med Karl IX:s förnyade tillstånd 1571, till att återuppbygga kartusianklostret Bourbon-lez-Gaillon.