Oppidum de Verduron, Befäst keltisk-ligurisk bosättning i 15:e arrondissementet i Marseille, Frankrike.

Oppidum de Verduron är en befäst keltisk-ligurisk bosättning på en klippavsats 195 m över havet ovanför vägen från Marseille till L'Estaque. Muren av råa stenar bundna med lera, 0,8 till 1 m tjock, omsluter cirka 1 200 m2. Innanför ligger 36 bostadsceller i terrasser på båda sidor om en nord-sydlig mur med två gator; högst uppe finns en kvadrat på 12 x 12 m.

Platsen var bebodd från slutet av 300-talet till början av 100-talet f.Kr., utan ombyggnader av bostäderna. Den förstördes våldsamt av en armé med katapulter; om angriparna var grekiska eller romerska soldater är inte fastställt. Förstörelsen hänger troligen samman med Marseilles vilja att återta kontrollen över sitt territorium, där oppidumet utgjorde en möjlig gräns.

Namnet speglar landskapet runt omkring, och invånarna lämnade spår av dagligt liv genom keramik och verktyg utspridda över marken. Dessa föremål berättar om ett samhälle nära knutet till havet och de närliggande kullarna.

Platsen ligger på en kulle med branta vägar, så stadiga skor och tid att utforska rekommenderas. Observera att platsen idag är begravd under skyddande lager, även om informativa markörer och skyltar förklarar den ursprungliga layouten.

Platsen kallas lokalt även «pain de sucre» (sockertopp). År 1905 köpte Marseille-skulptören Stanislas Clastrier marken och hittade vid röjning stora stenar och keramikskärvor, vilket ledde till de första utgrävningarna.