Grotte de la Draye Blanche, Kalkstensgrotta i La Chapelle-en-Vercors, Frankrike

Grotte de la Draye Blanche i La Chapelle-en-Vercors har en sal på cirka 100 gånger 30 meter, med mineralförhängen formade av sipprande vatten, stora draperade stalaktiter och ockrafärgade väggar; hålan är 4,7 miljoner år gammal. 1918 upptäcktes ett 16 meter djupt schakt, en gång och salen; en tunnel borrad 1990 mittemot den naturliga ingången används nu av besökare.

1918 hittade Fabien Rey, en utstött person känd som "Marseille" som levde med ett trettiotal hundar, grottan när han sökte sin hund Fleury, som fallit ned i en 16 m djup scialet. Iordningställandet av galleriet och belysningen slutfördes i augusti 1970 inför upptäckaren, då över åttio år. År 1990 borrades en tunnel mittemot den naturliga ingången och därvid frilades ett igenfyllt schakt med 15 000 ben från 45 arter.

Grottan har haft flera namn: först Grotte Fleury efter hunden som Fabien Rey sökte 1918, sedan Grotte de la Draye Blanche och i dag Grotte de la Percée Blanche. Djuret hade fallit ned i en 16 meter djup scialet, det lokala ordet för ett karstschakt, och Rey klättrade ned för att rädda det. Den guidade turen tar omkring 45 minuter.

Besök sker endast med guide och varar cirka 45 minuter; turen är kommenterad och tar upp fossilstudierna. Ingången ligger vid vägen RD 178 mellan La Chapelle-en-Vercors och Vassieux-en-Vercors, nära byn Les Croix; någon järnvägsstation eller busshållplats finns inte i närheten. Tunneln som borrades 1990 mittemot den naturliga ingången underlättar i dag tillträdet.

När arbetarna 1990 borrade åtkomsttunneln mittemot den naturliga ingången stötte de på ett schakt som fyllts igen med grus vid ytan. Denna naturliga fälla innehöll över 15 000 ben från 45 arter, från näbbmus till grottbjörn, bison, varg och örn. Guiden förklarar vad fossilen avslöjar om djurlivet i omgivningen.