Château de Plancy, Slott i Aube, Frankrike

Château de Plancy är en medeltida befäst bostad i Aube-dalen med stenkonstruktion, omgivande vallgravar och ett tillhörande kapell. Anläggningen visar den praktiska layouten av en feodal fästning utformad för att kontrollera det omgivande territoriet från sin plats vid floden.

Slottet i Plancy uppstod ur en medeltida befäst borg och var säte för en baroni som lydde under grevarna av Troyes. Gillette kallas 1080 som dam av Plancy, och Hugues de Plancy förekommer i urkunder från 1135, 1146 och 1168. Familjen de La Croix innehade Plancy från 1507 till 1654, och i maj 1656 upphöjdes baroniet till markisat för Henri du Plessis-Guénégaud, registrerat 1657 och 1658.

Baroniet Plancy upphöjdes i maj 1656 till markisat för Henri du Plessis-Guénégaud, vars mor Marie de La Croix härstammade från familjen de La Croix som innehade Plancy 1507–1654. Titeln gick senare till familjen Godard d'Aucour, bland dem Adrien Godard d'Aucour, markis av Plancy och prefekt, och hans söner Charles och Auguste, båda deputerade.

Platsen ligger längs floden Aube i en lantlig dal som kan nås från närliggande städer. Besökare bör vara förberedda på utomhusförhållanden och ojämn terräng när de utforskar området.

Borgen hade tidigt ett stenkärntorn; befästningen omfattade vallgravar, murar och en kollegiatkyrka som betjänades av kaniker från Saint-Laurent. Nicolas de Plancy, död 1392, och hans hustru Eudelene vilar i kollegiatkyrkan Notre-Dame-en-Vaux i Châlons-en-Champagne.