Château de Grancey, Klassificerat historiskt monument i Grancey-le-Château-Neuvelle, Frankrike.

Château de Grancey ligger på en klippudde vid södra änden av Grancey-le-Château-Neuvelle. Huvudbyggnaden från 1600-talet reser sig ovanför västra muren, och entrén går genom ett centralt porttorn med stor trädörr och en vindbrygga som fortfarande används. Porttornet och sidobyggnaderna har tak av glaserade svarta och gula tegelpannor i chevronmönster. Till vänster reser sig den på 1600-talet återuppbyggda kollegiatkyrkan Saint-Jean-Baptiste med hög spira.

En del av befästningarna går tillbaka till 1000-talet, och abboten Courtépée menar att slottet byggdes om 1193 av Ponce de Grancey, konnetabel av Burgund. År 1433 belägrade en burgundisk armé under Jean IV de Vergy slottet efter Guillaume de Châteauvillains plundring av klostret Theuley; slottet gav upp i augusti och revs. Det nuvarande slottet byggdes om på 1600-talet, och kollegiatkyrkan restaurerades på 1800-talet av arkitekten Sagot, med glasmålningarna insatta 1880.

Kapellet innanför murarna är Collégiale Saint-Jean-Baptiste, grundat 1361 av Eudes de Grancey och godkänt 1365 av påven Urban V. Det byggdes om på 1600-talet, restaurerades på 1800-talet av arkitekten Sagot och glasmålningarna sattes in 1880. Dess kor upptar ett av ringmurens runda torn.

Slottet ligger på sydspetsen av en avskuren bergsrygg, skilt från byn av en torr vallgrav som stängs av murar i båda ändar. Vindbryggan i det mittersta porttornet är fortfarande i bruk. Kollegiatkyrkan Saint-Jean-Baptiste, återuppbyggd på 1600-talet, har en krypta i ringmurens runda torn.

Vindbryggan i porttornet fungerar fortfarande, och i fasaden syns två spår efter kedjorna. Den torra vallgraven är sluten med murar i båda ändar. Sidobyggnaderna har glaserade svarta och gula takpannor som upprepar sicksackmönstret ovanför porten.