Pierre du Diable, Menhir i La Garnache, Frankrike

Pierre du Diable, även kallad menhir de la Grande-Émonnière, är en fyrkantig stenplatta som är 2,20 m hög och 2,30 m bred, nedgrävd 0,20 m i marken och väger omkring 5 ton. Den vittrade ytan är grågrön med ljusgrön lav, med håligheter och vertikala sprickor, och tunna rankor klättrar på dess högra sida.

Menhiren nämndes redan 1864 av abbot Baudry och återupptäcktes 1907. Efter att ha fallit restes den igen i september 1933 av Marcel Baudouin (1860–1941). Genom förordning av den 24 september 1934 klassades den som monument historique.

Lokala berättelser beskriver en adelsman som utmanade djävulen att bygga ett slott före gryningen, och enligt folkloren tappade djävulen denna sista sten på denna plats. Sådana sagor hjälpte människor för länge sedan att förstå varför en stor rest sten fanns i deras landskap.

Menhiren ligger sydväst om La Garnache i departementet Vendée. Det är ett utomhusmonument som nås till fots; källorna anger ingen parkering, öppettider eller faciliteter, så räkna med ett kort stopp. Stenen sitter 0,20 m i marken, så höjden på 2,20 m syns inte helt.

Menhiren återupptäcktes 1907, men abbot Baudry hade redan nämnt den 1864. Den omkullfallna stenen restes i september 1933 av Marcel Baudouin (1860–1941) och klassades som monument historique genom beslut den 24 september 1934. Blocken är 2,20 m hög och 2,30 m bred, väger omkring 5 ton och sitter 0,20 m ned i marken.