Notre-Dame d'Ivry-la-Bataille kloster, Benediktinkloster i Ivry-la-Bataille, Frankrike

Abbaye Notre-Dame d'Ivry-la-Bataille är ett tidigare benediktinkloster där endast entréportalen och en romansk arkad återstår, båda klassade som historiska monument 1932. Portalen bevarar en av sex kolonnstatyer som en gång prydde dess sidostycken, och den intilliggande arkaden är rundbågig. Anläggningen ligger norr om byn, utanför den gamla stadsmuren.

Klostret grundades omkring 1071 av Roger av Ivry, munskänk åt Vilhelm Erövraren, norr om den muromgärdade staden. Det brann 1087 och plundrades 1563 av kalvinister under första religionskriget, då klosterkyrkan förlorades under abboten Philibert Delorme. Det återuppbyggdes från 1668 under kommendatorabboten Philippe de Vendôme och upphävdes 1791, då det såldes som nationalegendom.

Klostret bär vapnet för herrarna av Ivry: ”i guld tre röda sparrar”. Monasticon Gallicanum ägnar plansch XXII åt det, en avbildning från 1687, och samlaren Gustave de Reiset (1821–1905) skänkte ett stick av godsets ursprungliga plan till rådhuset. Klosterkyrkans två klockor sändes till Breuilpont och byttes mot kyrkan Saint-Martins.

Ruinerna ligger på Rue de l'Abbaye nära floden Eure i Normandies departement Eure. Platsen är tillgänglig för promenader genom lämningarna, som är tillräckligt utspridda för att man ska kunna uppskatta den forna layouten av klosterområdet.

Branden som drabbade klostret inträffade 1087, inte 1092. Efter kalvinisternas plundring 1563 under det första religionskriget förlorades klosterkyrkan, som återuppfördes under abboten Jacques de Poitiers. Från 1668 byggde Saint-Maur-kongregationen upp klostret igen under kommendatorabboten Philippe de Vendôme.