Église des Carmes de Perpignan, Kyrkobyggnad i Perpignan, Frankrike.

Église des Carmes de Perpignan är en gotisk klosterkyrka i ruiner på rue Jean Vielledent, taklös sedan en brand 1944. Den bevarade norra muren av råsten och tegel har smala spetsbågsnischer; höga spetsbågar av omväxlande rött tegel och ljus sten reser sig från rektangulära pelare. Endast tre av skeppets åtta travéer är ännu välvda.

Karmeliterna bosatte sig i Perpignan omkring 1269–1270 utanför stadsmurarna; den stora kyrkan uppfördes 1325 och dess enda skepp täcktes 1343. Från 1710 ockuperade armén en del av klostret och 1776 accepterade munkarna rivning av korsgång, kök, refektorier och sovsalar för det kungliga arsenalen. 1944 förstörde en brand anlagd av tyskarna taket och den snidade, målade trätribunen; 1961 rasade kröningen på det välvda koret.

Nordportalen framför atriet är huggen i rosa och vit polykrom marmor med fantastiska monster; sydklostergången, uppförd 1333–1342, använde grå och vit marmor och var karmelitbrodern Arnau de Peirestortes verk. Sankt Honoratus reliker flyttades 1791 från klostrets krypta till kyrkan Sant Jaume.

Kyrkan ligger på rue Jean Vielledent i Perpignans historiska distrikt, vilket gör den tillgänglig för besökare som är intresserade av medeltida religiös arkitektur. Dess läge i stadens centrum möjliggör enkel utforskning tillsammans med närliggande historiska platser.

Den 1400-talskrypta som är vigd åt sankt Honoratus och återupptäcktes vid utgrävningarna 2004–2005 efter att militären lämnat platsen hade varit igenfylld och bortglömd sedan 1791, då helgonets reliker flyttades till kyrkan Sant Jaume. Dess sexdelade radialvalv stack upp över skeppets golv och bildade en podium för högaltaret.